Hej mitt i natten!
Kommer ihåg mina valborg när jag var ung.
Eld, Kompisar, grillad korv... minnena dansar ikapp med lågorna från elden jag nu tittar på.
Killar jag haft, valborgsfester jag varit på och en och annan fylla sveper förbi likt askan från dagens bål.
Nu står jag här med man och fyra barn och är superlycklig, verkligen!
Stora killen ska precis börja göra sina upptäckter medans mellan nöjer sig med kompisarna. Skruttan blev nöjd när hon träffade pappa och fick visa sitt nya hår. Lite besviken blev hon allt när det var dags att gå hem. Jag kommer själv ihåg, det var som fest på valborg när jag var liten. Jag dröjde mig kvar vid elden och värmdjagig vid den heta askan, se'n tog man mamma i handen och gick hemåt.
De vuxna fortsatte sitt tjatter (som jag upplevde det då) och jag somnade antingen under soffbordet eller bakom alla ryggar i soffan. (Varför lutade de vuxna aldrig sig bak när de satt i soffan? Kanske spelade de kort?)
Jag är lycklig precis där jag är nu!
Puss!