Bilder bifogas INTE ;)

Tänk er en gravid kvinna som suttit lite för länge på en filt på marken. Tänk er sedan att han måste resa sig snabbt. Fogarna strejkar och hon kommer inte upp... ser ni det framför er?
Det är jag!

Satt som sagt på marken när jag ser att Noah börjar hälla vatten lite väl nära Marcus kläder. Ska lite snabbt och sådär smidigt som bara gravida kan resa på mig och flytta kläderna. Men jag kommer ingenstans! Hur jag än rör mig och vilket håll jag än försöker resa mig på så strejkar fogarna rejält. Så pass att jag faktiskt mest liknar en strandad val.
Påpekar lite försynt till Marcus att om han vill ha torra kläder på sig på hemvägen så måste han flytta dem från Noahs vattenfall. Marcus reser sig och tar sina kläder och jag passar på att sträcka ut min hand för att få lite äktenskaplig hjälp med att komma upp och frågar om han kan hjälpa mig.
Han bara skrattar och sätter sig ner igen.
Det var inte ens lönt att bli förbannad på honom för till och med jag kunde se det lite komiska i situationen.
Så nu när jag ändå var på väg att resa mig var det lika bra att fullfölja det hela. Till slut klarar jag av, medans Marcus vrider sig i skratt (och ärligt talat jag oxå), att vända mig om så att jag står på alla fyra. Men det blir inte lättare för det. Kan inte lyfta något av benen eftersom det känns som det skär knivar i blygdbenet då och inser att min tyngd måste vara fördelad på båda benen. Så jag får helt sonika resa mig med rumpan först. Ni ser det väl framför er ;) Sakta men säkert reser jag mig och vecklar ut min grasiösa, gravida valkropp och står äntligen upp!